Båtbottenfärg
Från tjära och blymönja till bioteknik och antifouling
Båtbottenfärger används för att förhindra att t.ex. alger, musslor och havstulpaner sätter sig fast på båtskrovet. Färgerna kallas även för antifoulingprodukter (påväxthindrande). Påväxten ökar friktionen mellan båtskrovet och vattnet och leder till ökad bränsleförbrukning. Det ger mer utsläpp av miljöfarliga ämnen och kan också leda till sämre manövrerbarhet.
Ständigt nya tillsatser
Påväxt på skrov och motor är sedan länge ett känt problem bland båtägare. Fram till mitten av 1900-talet var det vanligt att man använde tjära och blymönja. Sedan dess har det pågått en ständig vidareutveckling av båtbottenfärger med tillsatser av olika gifter som ska förhindra att båten blir full av påväxt.
Vad innehåller båtbottenfärg?
- Bindemedel – gör att färgen håller ihop
- Lösningsmedel – gör att färgen går att applicera ut i ett jämnt lager
- Pigment – avgör kulör
- Biocid – aktiv substans som förhindrar påväxt, exempelvis kopparoxid
- Utflytningsadditiv
- Vidhäftningsadditiv
- Viskositetsadditiv
Vilka är de vanligaste biociderna i en båtbottenfärg?
Miljöförvaltningen i Stockholm har sammanställt information om de olika ämnen som har förekommit eller fortfarande förekommer i biocidinnehållande båtbottenfärger.
Tenn
Tenn ingår i alla tennorganiska föreningar. Den vanligaste tennorganiska föreningen som använts i båtbottenfärger är TBT (tributyltenn). TBT är kraftigt hormonstörande och har därför varit förbjuden i båtbottenfärger för fritidsbåtar sedan 1989 inom EU. Enligt Vattendirektivet (2000/60/EG) är tennorganiska föreningar prioriterade och ska fasas ut så snabbt som möjligt. Även om båtbottenfärger med tennorganiska föreningar har varit förbjudna länge så kan de finnas kvar i underliggande färglager.
Koppar
Koppar är giftigt både för växter och djur och senare tids forskning visar negativa effekter i låga koncentrationer som till exempel att laxfiskar inte kan hitta tillbaka till sina reproduktionsområden. Alger och andra vattenlevande organismer påverkas negativt vid halter som uppmäts i småbåtshamnar. I allmänhet är biotillgängligheten för koppar högre för organismer i sötvatten än i saltare vatten och giftigheten blir därmed högre. Koppar ingår i många vanliga ost- och västkustfärger i varierande mängd.
Zink
Zink är liksom koppar giftigt för vattenlevande organismer som alger och kräftdjur. Zink ingår i de flesta båtbottenfärger bland annat på grund av sin egenskap att reglera läckagehastigheter av andra ämnen såsom koppar. Zink ingår ofta som komponent i både ost- och västkustfärger.
Bly
Bly är potentiellt bioackumulerbart och giftigt. Bly kan bland annat påverka utvecklingen av hjärnan negativt. Användningen av bly har därför begränsats i olika omgångar, men förekommer fortfarande, framför allt på äldre träbåtar, som har målats med blyhaltig färg, blymönja.
Läs mer här om Miljöförvaltningens sammanställning!