Lagar & Regler

Som båtägare berörs du av både nationella lagar och kommunala föreskrifter och det är inte alltid lätt att veta vad som faktiskt gäller. Nationella myndigheter har dessutom egna föreskrifter inom sina respektive ansvarsområden som rör båtlivet, vilket gör det svårt att få en helhetssyn. Nedan följer en sammanställning av de lagar och regler som du bör ha koll på.

Miljöbalken

Miljöbalken (1998:808) är stommen inom miljörätt och reglerar verksamheter med miljöpåverkan med syftet att främja en hållbar utveckling. Miljöbalkens andra kapitel utgörs av de allmänna hänsynsreglerna, och även om de riktar sig primärt till verksamhetsutövare (båtklubbar, varv, marinor) är de bra att känna till som båtägare.

  • 2 kap 1 § – Bevisbörderegeln. Miljöbalken bygger på omvänd bevisbörda, vilket innebär att du som verksamhetsutövare behöver bevisa för tillsynsmyndigheten att du uppfyller gällande lagstiftning.
  • 2 kap 2 § – Kunskapskravet. Verksamhetsutövaren ska inneha tillräcklig kunskap om verksamhetens påverkan på människans hälsa och miljön.
  • 2 kap 3 § – Försiktighetsprincipen.  Verksamhetsutövaren ska vidta tillräckliga åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka påverkan på människan hälsa och miljön.
  • 2 kap 4 § – Produktvalsprincipen. Verksamhetsutövaren ska, om möjligt, byta ut produkter till mindre farliga alternativ.
  • 2 kap 5 § – Hushållningsprincipen. Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla mer råvaror och energi, exempelvis genom att minska mängden avfall.
  • 2 kap 6 § – Lokaliseringsprincipen. En verksamhet ska placerar på ett område som är lämpligt för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och miljön.
  • 2 kap 7 § – Rimlighetsprincipen. Vidtagna åtgärder (enligt 2-6 §§) ska vara rimliga i förhållande till kostnaderna.

Det är även i miljöbalken som straffbestämmelsen finns för användning av biocidprodukter på ett felaktigt sätt, vilket med andra ord innebär att det är straffbart att använda en giftig bottenfärg i insjöar eller i Bottniska viken norr om Örskär.

I miljöbalkens 29 kap 3 § 20 p. framgår att ”För miljöfarlig kemikaliehantering döms även den som med uppsåt eller av oaktsamhet.. använder en biocidprodukt utan att följa de bestämmelser och villkor som följer av märkningen..”

Kommunala föreskrifter och regler

Då vi har kommunalt självstyre i Sverige kan de kommunala reglerna variera från kommun till kommun. De kommunala reglerna finns oftast att tillgå via kommunala föreskrifter som finns på din kommuns hemsida. Föreskrifterna reglerar bland annat inrättandet av avloppsanordningar, vilket kan vara aktuellt för en båtklubb, samt taxa.

Kommunerna är även tillsynsmyndighet för båtklubbar, marinor och varv och har möjligheten att ställa krav (föreläggande) på en verksamhet för att vidta åtgärder om verksamheten inte lever upp till rådande lagstiftning. I dagsläget är det även upp till kommunerna att definiera när en båt är ”skrovren” eller när en båt behöver saneras från giftig färg.

Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen är den myndighet som beslutar om godkännande för båtbottenfärger som innehåller biocider, så kallade antifoulingprodukter.

Om du har en båt som ligger i hamn både på ostkusten och i en insjö, så är det reglerna för det känsligaste vattnet som gäller för vilken bottenfärg du får använda. Detta har Kemikalieinspektionen reglerat med användningsvillkoret huvudsaklig förtöjningsplats:

Med användningsvillkoret ”huvudsaklig förtöjningsplats” syftar man på den egna fasta, båtplatsen som du äger eller har hyreskontrakt för. Om båten förtöjs vid flera båtplatser som båtägaren förfogar över, varav den ena är i sötvatten eller norr om Örskär, får båten inte målas med biocidinnehållande båtbottenfärger eftersom det inte finns godkända färger för dessa områden. Huvudsaklig förtöjningsplats avser alltså förvaring av båten när den är förtöjd i vatten. Exempel på vad som inte omfattas av användningsvillkoret är en tillfällig vistelse vid gästhamn, allmän brygga, varv eller liknande. För båtar som har sin så kallade huvudsakliga förtöjningsplats i Bottniska viken, norr om Örskär, eller i inlandsvatten (sötvatten) finns det inga godkända båtbottenfärger. Där får du bara använda sådana produkter som inte innehåller biocider och därmed inte kräver godkännande.

Läs mer om vad som gäller på Kemikalieinspektionens hemsida här!

Transportstyrelsen

Transportstyrelsen är ansvarig tillsynsmyndighet för efterlevnad av AFS-förordningen, vilket innebär att myndigheten kontrollerar TBT på fartygsskrov genom certifikat eller försäkran i enlighet med förordning (1980:789) om åtgärder mot föroreningar från fartyg. Fritidsbåtar omfattas inte AFS-förordningens krav på certifikat eller försäkran.

Transportstyrelsen är även ansvarig myndighet för förbudet mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar, i enlighet med TSFS 2012:13. Förbudet trädde ikraft den 1 april 2015 och gäller alla fritidsbåtar, förutom de båtar som är K-märkta, inom hela Sveriges sjöterritorium.

Transportstyrelsen är därtill ansvarig myndighet för det avfall som uppkommer från fritidsbåtar i enlighet med SJÖFS 2001:13. För närvarande arbetar Transportstyrelsen med ett nytryck av SJÖFS 2001:13 för att införliva de ändrade krav som följer av EU-direktivet 2019/883/EU om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg.

Läs mer och följ arbetet här!

Dela inlägg
Senast uppdaterat: 19 april, 2021